Är jag på väg att bli en kliché, eller är jag redan där? Eller kanske är kliché inte rätt ord, kanske letar jag efter något annat för att beskriva den jag blivit. Finner mig själv bedjandes efter hjälp med tvätten, med disken, att bara få hjälp med något. Och sen när initiativen kommer, när något sker självmant så blir jag tvungen att stoppa mig själv för att inte klaga ens i huvudet på att det inte gjorts så som jag vill se det gjort. Kontrollfreak och perfektionist galore. Med en stor dos feminism och vanmakt över att hamna i rollen som hemmafru men med hemmaman som inte gör något. Samtidigt en enorm nöjdhet över att ha energi att putsa fönstren, att få tid att lyssna på poddar medan jag diskar, att vilja ha ordning och reda – något som jag sällan brukar ha ork eller lust med. Låt mig bara vara, dumma tankar, låt mig få trivas med att få all tvätten gjord, att få ta emot pussar och leenden för mitt fejande och putsande. Vilket är det egentliga kvinnofängelset – köket eller feminismen?
-
Senaste inläggen
Kalendarium
-
Senaste kommentarerna
- Elin I. on Mitt i natten
- Kaosteori on Salt
- Jesper Bylund on En kliché
- Maria on En kliché
- Kaosteori on En kliché
-
Klusterkärlek
På Twitter som @lillmacho
- @padowi @klang67 Adium now supports twitter, statusnet and fb, but I'm not too happy about it's usability. :( 2010-11-08
- @Hemmingsson <3 2010-11-08
- Somnade innan 9 igår, vaknar efter 9 idag. Sömnbehovet någorlunda fyllt. Nu dags att ta hand om mailskörden. 2010-11-08
- @jocap Oh and btw, det var blacklist det skulle ligga i. 2010-11-07
- @jocap Never mind me, efter lite trixande löste jag det. Tack för tipset! 2010-11-07
- More updates...
Powered by Twitter Tools
EFF Online Free Speech
8 Comments
Att vara feminist ska aldrig hindra dig från att vara den människan du vill vara. Om det betyder att du genomför klassiska “kvinnojobb” spelar ingen roll sålänge det bygger på ett intresse från din sida eller en överenskommelse med din partner.
Feminism ska leda till lika rättigheter och lika förutsättningar. Inte till att ingen ska kunna diska!
Btw, JAG har stått för mkt av disk, tvätt och städning i tidigare relationer. Gör det mig till mer eller mindre feminist bara för att jag är man? Nope.
Det handlar i grund och botten inte om just vem som gör vad eller hur mycket. Det som får mig att konstant fundera över det, analysera och ifrågasätta är att jag lever med en man som öppet ifrågasätter och förkastar feminism (dock det han ser som feminism dvs. endast radikalfeminister som skulle vilja hugga av alla män deras könsorgan). Men det ställningstagandet från honom och hans oförmåga att i mångt och mycket hjälpa till hemma utan att jag först petar på honom, gör att jag konstant undrar vad det beror på. Är det bara olika personlighetsdrag som gör att jag pga rastlöshet finner det givande att bryta datortiden med lite hushållsarbete, eller är det pga av att han ser det som “naturligt” att jag gör det mesta här hemma som han låter bli?
Ah, då är det en väldigt enkel fråga helt plötsligt. Lösningen är att fråga honom om det.
Tycker han om att bara en gör allt?
Ibland tror jag nästan det. Vill så gärna ställa frågan till honom nu. Inte anklagande, inte bittert och argt utan bara rent undrande. Men jag vågar inte, vill inte pga. den överhängande risken att det slutar i ett stort gräl. Känslan kanske snarare än risken. Och går jag in med den känslan hängande över mig kommer det spåra ur.
När vi pratar rent konkret om stundande flytt till Sverige och att jag kommer jobba heltid, han kommer vara hemma så kommer skämtet att vi kanske skulle skaffa städhjälp rät fort. Och jag tror det ligger mera allvar bakom skämtet än jag egentligen vill veta.
Du måste våga! Det är viktigt att tidigt visa vad du vill. Kan han ta det tycker han om dig på riktigt. Det här är ett sätt för dig att få reda på det! Ta chansen att skapa ditt eget liv.
Hehe visa vad jag vill gör jag ofta, dock inte alltid på det mest taktiska eller smidigaste sättet. Nä men seriöst så har vi båda lärt oss kommunicera mycket bättre över de senaste veckorna. Och jag har nu tagit upp frågan och förklarat vad det betyder för mig. Utan skrik, gråt och allmänna elakheter. Vi lär oss läsa och förstå varandra varje dag fortfarande.
Låter jättebra! Man mår nog aldrig så bra som när man ändå står upp för sig själv och sin vilja!
En som vill och försöker förstå ens känslor och önskemål är en keeper!