Internet är underbart. Kanske inte så oväntat att få höra från mig, men gårdagen var åter en sådan där dag då det visade sig lite extra. En dag fylld av inspiration, samtal, kontaktytsintensifiering, intressanta frågeställningar och framförallt människor. Och allt kunde jag följa från mitt lilla ombonade kontor, som just igår var koncentrerat till sängen med laptopbricka, kaffe, croissant och jordgubbar.
Att få ta del av den bredd som Sociamediapedia bjöd på, trots eller kanske tack vare att de som var där alla hade kopplingar till sociala medier, var spännande. En så till synes homogen grupp kunde problematisera och fördjupa min syn på ämnet, nya tankar bubblade upp hela dagen och fortsätter dyka upp även idag. Jag blir sugen på att läsa mera forskning, hitta studier kring kommunikation, kring spridningen av användandet; vilka grupper som är representerade och hur man kan nå ut till fler, hitta nya exempel på hur internet kan användas i skolan, i organisationer och för att skapa deltagande medborgare. Den starkaste känslan som hänger kvar från gårdagen, förutom glädjen att ha hittat nya människor att lyssna till och samtala med, är att det finns en stor entusiasm. Det finns många som precis som jag vill utforska verktygen, kommunikationssätten, knyta kontakter och sprida information. Att Sociamediapedia kommer spela en viktigt roll som samlingspunkt är jag nu säker på.
Andra skriver om sina tankar efter dagen: Bibliobuster, Techrisk, Play on the commons, Charlotte S H Jensen.
Dåliga idéer som självdör?
En av de tankar som dök upp igår under Sociamediapedia var något som @heidiharman nämnde. Kan det vara så att den transparens som Twitter och andra verktyg inbjuder till kan leda till att dåliga idéer självdör? Heidi talade om hur dåliga idéer som inte har substans eller relevans sållas ut. Hon byggde vidare på Jan Nolin som talade om feedbackkultur och hur det kan tänkas påverka företag. Om vi kastar ur oss idéer och åsikter, de debatteras, synas och sprids om vi gillar dem så kan det kanske bli en naturlig följd. Att de dåliga idéerna antingen får mothugg direkt eller helt enkelt inte får någon respons alls och därmed sållas bort. Från ca 55:30 i förmiddagens andra del.
Det är en tanke som jag gillar väldigt mycket. Dels för att jag gärna vill tro att information har möjligheten att skapa en bas för att göra bra val, att vi kan utvärdera det vi har framför oss. Om vi då blir bättre på att öppna upp, att lufta tankar och idéer så kan vi kanske även bli bättre på att syna saker i sömmarna och påpeka när det blir fel. Feedbackloopen blir snabbare och som Heidi funderade så kanske de dåliga idéerna aldrig hinner få tillräckligt med syre.
Jag tycker mig se det till viss del på Twitter, företag som inte riktigt lyckas använda verktyget för att kommunicera med sina kunder får ganska snabbt höra det, SJ är väl det uppenbara exemplet. Nu i dagarna har det dykt upp ett ny exempel, där en hel del twittrare reagerat först på att de blivit följda av användaren och nu ger svar på tal, ofta med mycket humor inblandat. Det är @BantningsTips som de senaste dagarna har börjat följa en drös folk i mitt flöde. Många har hojtat bestört att de blivit följda av dem och har kontrat med helt underbara svar.
Något som @BantningsTips verkar ta åt sig av till viss del.
Kanske inser de/den som ligger bakom användaren att bara häva ur sig förnumstiga självhjälpstips och följa allt och alla kanske inte riktigt är accepterat eller populärt och att man snabbt får svar på tal.
Att sidan som är kopplad till twitteranvändaren är halvfärdig och att de följer ca 1500 men endast har runt 50 som följer dem säger en hel del också, men det var inte poängen jag ville göra här.